Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Frysa fast hela skiten i limbo



Stön
många kilometer bort
ändå
helt nära
min kropp ger efter, sen din, det hörs
och

hade vi varit
i samma säng nu hade jag
kysst dig lätt på halsen,
nafsat dig på armen
lagt mitt ben över dig
mina bröst placerade
tryggt mot din bröstkorg,
somnandes

men vi är på olika breddgrader
ibland är tre år och klasskillnader
mer än parallella universum


*


Jag hör dig stöna,
sucka,
dröja
njuta lite;
låta luften sippra ut som
en virvlande fors av
vårregn
jag stannar i hur
två tidigare
alienerade
kroppar
kan
skapa
sånna här
symfonier



Jag vill frysa bilden där
leva ett liv i limbo
i det ögonblicket

men känslor fungerar inte så


och tiden går vidare utan minsta hänsyn
till att det kanske just har skapats
historia;
timglaset roterar
förädiskt


du frågar sårat vad jag menade
med en replik i en tidigare diskussion
jag säger anklagande att du kanske aldrig kommer förstå att vi är olika


Sandkornen rullar mot botten




Fri vers (Fri form) av mögel
Läst 201 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2017-12-30 05:32



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

mögel