.

solen skarp i ansiktet

och i vindbyarna / en fredag nere vid bryggan



vintern / rinner nedströms / bortdrar sig

sakta

.

och dikterna

dricker sig dödfödda / faller platt

för att långsamt lyfta / mot himlen

och segla ut som ett moln över staden


.

systembolagspåsarna lyser

fulla av genomskinliga ursäkter

och klingar falskt

mot kroppen/ var jag går har jag alkoholen

och den mig

.

det finns för många dimensioner

av alkoholfördriv / och tidsmissbruk

.

snön alldeles tyst

utanför synfältet / vet att snart

skjuter eld från marken

.

en oförlöst dag / håller sin outsläckliga törst

en släckt sol redan
dödfödd
första
öl

som tredje person
vänder han sig bort
frånvarande
under himlen
med alla sina
icke-gudar

.

efter ölen är bara
tomglas och merbegär kvar

spriten sen
dricks slarvigt
och tar slut

och plötsligt är klockan
fem minuter i bolaget

.

fönstervägen ut
och från stan mot sunnanå
är flimrande rus och
genomgångar i skallen
tillbakablickar
som flackande
irrfärder med cykeln
över vinterväglag
tills jag landar
hemma och
somnar

.