de

satt

kan ske

sitter

de

i varsin kammare

var

sin

stöpte bilder av vax

i en form

du

smält

smält du

bli

min

bild

när de möttes var vaxet härdat

slog hårt

rumsbilden slets i stycken

i mot

vind

spottade de frätande kärnor

strider

fällde väggar

de

matar soteld med

sönderslitna bilder

av

den

en stjärna tände den sanna lågan

utan för rum