Två generationer möts

Den äldre tröstar den yngre

En generation saknas däremellan

Den mannen håller i pennan nu

och penseln då för länge sedan

Pappa bär min förstfödda son

för stunden ovillig och ledsen

Varför minns jag inte

men som oftast

gick det över ganska snabbt

Pappa är borta sedan länge

men jag möter honom

i badrumsspegeln dagligen

Likheten mellan oss är slående

har jag alltid fått höra

Detta har förstärkts

nu på ålderns höst

Sonen har hoppat ur mönstret

och ärvt dragen från sin mor

(som också är borta sedan länge)

men ärvt hantverkskunnande

från tacksam och stolt far

Jag gillar den kombinationen

© Kjell Åhsberg