jag är befriad nu

vi är befriade

allt känns lättare


beslutet var det svåra

att vackla mellan

det ena och det andra


genomförandet var det enkla

avslutandet

att ända det som varade 


allt är så vackert

så fridfullt nu

ingen smärta mer


ingen kan döma mig

ingen som haft det så här

kan någonsin veta


folk kommer att prata

de kommer att undra

fråga sig och varandra


kunde de gjort något

och vad i såna fall

varför de inte insåg


kunde jag svara 

skulle jag säga

nej


i detta kunde ingen

och inget hjälpa

vi levde på lånad tid


och vi hade inget mer

ingen ork

ingen framtid


bara ett ändlöst mörker

med en glödgande smärta

som närde sig inifrån


nu svävar vi

befriade

och inget gör ont mer


ta detta till tröst

ni som saknar oss

och gråter


vi har det bra nu