Att finna eller att bli funnen,det är lagen som står över mänskligt förstånd som när man letar aldrig finner det man söker men hittar det när man upphört söka.

Det är som med kärleken,den kan inte hittas,den hittar själv,trots att den är både döv,stum och blind.

Detta mysterium har sysselsatt filosofer och diktare i alla tider och även vetenskapliga forskare,utan att en endaste enda blivit klok på det,annars vore det väl inte kärlek.

Psykologer och psykiatriker har mer eller mindre givit upp och gjort det enkelt för sig som vanligt,med att förklara den som en psykotisk vanföreställning.

Den instinktiva intuitionen är det närmaste man kan komma,men som inte ger något konkret svar,då det ur logiskt tänkande inte finns något svar,eftersom själen är substanslös,och allting bör inte förklaras,för då förlorar det sin magi.

*