De va skärslibaren, lilla frun!
Ska ja sliba sisaren, di ha te dun?
Ella du styger den pau trappen?
Då kan du ente ha den te pappen.

Lien kan ja väl fau stryga?
Så ska di se hur stråna di ryga.
En tolvshilling, e noc au i da.
Nu far ja tvärt åsta.

Te nästa by å vässar eggen.
Kanske kan di sen ansa skäggen.
Di karar som ente nock kan stryga,
gör fruntimren litta dryga.

"Kössas å fau to i mungen...?
Ivej te slibaren, å lätta pau pungen..
ella kan du dansa säl!
Jag stannar himma, ja min själ!

Sånt e, va slibaren ville höra,
gärna litta i vart öra.