Porten till mitt hjärta
blev smitt den natt
När ljusets ängel
i mitt mörker satts
att gråta med torra ögon.

Hon tog mina trasiga
känslors hopp
Förenade tro med tro
och byggde ett band
av konstfull sort, en bro.

Sorgens bittra hammarslag
dunkeldrevs ur tid
mörker blev ljus igen.
Smedjans låga vart
ässjans dunkla glöd

Då kunde vi båda,
min ängel och jag
med glädje se.
Hjärtats port blev smitt
av kärlekens Gud.

© Bosse 16 januari 2018.