Vinden har mojnat 

och månen

tittar fram och ler

silar ljus genom

trasigt segel

belyser livlinan

som föll ner

vingar av tro

och längtan

sveper över

ett oändligt hav

vågor stänker

salt i sår

men hoppet

det finns kvar

för aldrig glömmer vi

månstrålarnas magi

som vävde samman

våra namn

till evig kärlekspoesi