Ett slott utan portar, en sluten mussla,
ett stängt skrin med flickans hårspännen
och de drömmar som flätats in i håret.
Detta hår har bundit till sig drömmar
under många år, alla slags drömmar,
förhoppningar. Ingen kan gissa sig till
hur de ligger i skrinet, slutna musslan,
slottet utan portar. Där inne bodde
kungen och drottningen barnlösa.
Drömmarna om en prins eller prinsessa
har de stängt inom sig och lever dag
efter dag med fjärran i blicken. Träden
på borggården är fyllda av sidenband:
ett för varje dag utan, och på banden
binds andra band för varje timma utan.
I dammen simmar guldfiskar, också de
har blicken i längesedan och musslan
på dammens botten sov i drömlös sömn.