gråkall våt luft
andas jag in
med varje andetag
varje dag
travar jag på
över lervåt mark
under gråkall
molnig himmel

men vått, grått och kallt
är inte allt
inget liv kan vara bara svart
eller hur?

Jag ser in i det grå
men ser längre än så
vidare nu, längre ut
där gräset har växt i långa tuvor...
barnlik förundran griper mig
och jag sätter mig på huk
och ser på varje strå
som har pudrats över
med en vit huva av snö

och när jag lyfter blicken mot träden
kan jag se på alla kala grenar
vilar tunna täcken
av pudersnö!

Tänk ändå
att av all snö som föll i natt
blev något kvar!

Kviddeviddevittvitt
kvittrar vissa små fåglar
visst - nog ser de
detsamma som jag

måsarna som skriar
och skatorna som kraxar
känner säkert att det lättar
att söka föda
när det bjuds
på många små glimtar av ljus

mitt i det kallaste grå
kan vi se
många små glimmer
biljoner
små gnistrande flingor
i vitaste vitt!