Inte för att jag försöker gömma mig från den på nåt sätt. Som om man skulle kunna gömma sig från den. Men jag tror att man måste ha en dialog med döden. För om man förnekar och undviker den helt och hållet kan det bli, milt uttryckt jobbigt den dagen den dyker upp och säger att det är dags. Eller, ännu värre, att den bara kommer helt utan förvarning och hämtar en. Bara så där, puff! Det vill man ju inte. Man vill helst vara redo så att man kan säga: OK, nu kan du komma och hämta mig. En god relation på lagom stort avstånd ska man ha, ty för nära kan också vara farligt. För om man har en dialog med döden så kan man fråga den: när vill du ha mig? Inte än, hoppas jag? Du säger till när det är dags, va?  Ja, och nu får det räcka med snack om döden på ett bra tag. Eller vad säger du, döden?