Intressant att reklamen speglar samhällstempot

Reklam mot halsont, förstoppning, dålig mage, ont, förkylning.
Många av dessa är även symptom på stress.

Allt för att vi inte får lyssna på vår kropp när vi sliter för hårt och inte ger naturen dess plats i tillvaron. Istället för hälsosam vila, mat och motion så ska stressen och "ett piller fixar problemet så jag kan stressa vidare" råda.
Ibland varnar kroppen oss, flera gånger om att vi kör för hårt...
Men lyssnar man i tid? Absolut inte.

Det är sån panik att jag undrar hur många som skulle klara ett dygn utan facebook, sin mobil och bara göra som vi gjorde ... låt oss säga som 1995 ... då var datorerna, mobiltelefonerna och plattorna rätt primitiva och väldigt sällsynta.
Jag har vänner som jag vet utan att blinka skulle klara det, för att de är så jordnära och medvetna om sig själva, men det stora flertalet... jag är inte så säker på det faktiskt.

Förstå nu mig rätt, att det finns medicin är bra, men ibland/ofta (?) har vi för bråttom och så mycket planerat att vi vägrar lyssna på kroppen och oss själva. Naturligtvis, det finns aldrig någon "bra" tid att bli sjuk eller dålig... och då snackar vi inte om ökad manlig VAB-uttag i samband med OS eller VM i fotboll typ, sagt med lite sarkasm och ironi.

Att ta sig tiden att vårda vänskap, relationen och sitt familjeliv får stryka mer och mer på foten. Idag dövar man symptom, med ena pillret eller det andra. Ytterst sällan tar man itu med orsaken till symptomen. Vilket jag vågar påstå ofta beror på samhällets tempo, mänskliga icke-klimat med konstlade köpta värderingar och reklamstyrda förväntningar med falska omänskliga ideal som hetsar oss.
Vi tillåts inte att få vara "vanliga, vettiga och jordnära" , människor helt enkelt... vi ska vara maskiner, konsumerande maskiner... går du sönder skyfflas du undan...
Tro mig jag vet vad jag pratar om, dessutom skuldbeläggs och straffas du för att du slits ut och blir sjuk.

Vad vill jag ha sagt med detta?
Att ta inget för givet. Att ibland är det inte ännu ett piller du behöver utan kanske en dag du stannar upp och vågar andas ut och koppla av. Alla måsten finns där, du kommer ändå aldrig hinna klart, för när du tror det, kommer nästa lass, om du inte själv häver på dig det dessutom.

Så såhär på en vanlig, snöig måndag morgon i början av Februari .. eller tack vare/pga OS antagligen kan komma att kallas Vab-ruari? ...vill jag bara påminna er om att livet finns där ute, mitt i all stress, panik och måsten.
Lever du livet eller sliter du livet ur dig för alla måsten?
Var rädd om dig.

Kram
Nikolai Jungsin