Fotspår i snön lämnar jag inga.

Det är som om jag inte finns.

Som om min promenad aldrig ägt rum.

En tyst vandring.

På den isiga perrongen skymtar en svart gestalt.

Vem är det?

Varför dyker han upp?

Vi snuddar vid varandra när vi möts men mannen säger
ingenting.

Det är tyst.

Och kallt.

Som en vålnad sveper han förbi.

Han är frågorna och svaren på en och samma gång.

Han vidrör min själ

Och försvinner.