Novellen senaste nytt. undertitel, du har blivit kopierad.

Jag arbetar som konsult i ett företag som enbart sysslar med att hyra ut sina anställda som konsulter. En konsult som jag, har eget arbetsrum, med telefon, dator, sekreterare, en hygglig lön och tio veckors betald semester. Det jag arbetar med utöver själva jobbet med att vara konsult åt andra företag, är att planera arbetet och att ständigt uppgradera det genom att gå kurser, seminarier och syssla med egenutvecklande arbete, som syftar till att delvis förbereda sig för och förutse framtiden inom de verksamhetsområden som är specifikt mina.
Nu hade jag precis varit bortrest med familjen i sex veckor. Vi hade varit på kryss i den Karibiska övärlden i tre veckor och sedan varit hos barnens kusiner i Holland.
När jag kom tillbaka från semestern och kom in på mitt tjänsterum, satt där en annan människa och utförde mina uppgifter. Jag förstod att jag måste ha gått in i fel rum och gick in i fikarummet för att ta mig en kopp. Med halvfull kopp gick jag åter in i korridoren och stannade utanför den dörr som bar mitt namn. Dörren var stängd och den röda lampan lyste. Jag tänkte att det måste ha blivit något fel. Min röda lampa skall ju inte lysa när jag är utanför rummet. Jag tryckte ned dörrhandtaget och fann dörren låst. Konstigt, tänkte jag och gick vidare till chefens rum. Dörren stod på glänt och jag kände en svag doft av någon parfym. Jag knackade litet lättsamt och steg på.
Chefen satt böjd över ett papper, och som det verkade, fylld av yttersta koncentration. Hon såg dock upp och tittade på mig som om hon inte alls hade väntat att få se mig igen efter min frånvaro.
-Ja?
-Joo, det sitter en annan människa i mitt rum och utför mitt arbete.
-Säger ni det?
-Ja, när jag först steg in i rummet trodde jag att jag bara gått fel. Men när jag hämtat en kopp fika och åter försökte träda in i rummet så var det låst och den röda lampan lyste.
-Jaha, och vad vill ni att jag skall göra för er?
-Jag säger ju att det är någon annan där inne, någon som inte bara vikarierat för mig, utan någon som arbetar där även idag. Jag har ju återvänt från min semester nu.
-Jaa, kan så vara. Ni har väl varit inne på internet i dagarna?
-Ja, är det något fel på det, det ingår ju även i arbetet här.
-När ni var inne på internet så kopierade och laddade ni hem saker till er dator?
-Ja, det var några naturbilder och så litet konst, men det är ju bara för min egen del, att göra till ett bildspel att titta på när jag så har lust. Som att gå på galleri ungefär.
-Ja, det spelar ingen roll vad ni laddade hem. När ni gjorde det blev ni kopierad. Ni som person och era tjänster frågar vi inte längre efter.
-Vad menar ni, vad skall detta föreställa, ett skämt?
-Ni blev tillfrågad om ni kunde tänka er att gå ned i lön, ni blev tillfrågad om ni till och med kunde tänka er att arbeta nästan gratis. Ni gick inte med på detta. Nu har ni blivit kopierad, nedladdad till vår service. På bara någon timma gick det, sedan var kopian färdig att ta över era uppgifter. Den arbetar nästan helt gratis. Den hade faktiskt bara några få krav att komma med.
-Jaså, hade den krav att komma med? Vad menar ni med att den arbetar nästan gratis?
-Dess krav var att ni aldrig skulle få komma tillbaka hit. Ja, den gick faktiskt längre än så. Den drev igenom att om ni någonsin sökte er ett arbete igen, vilket som helst praktiskt taget, så...
-Ja, så vad då?
-Så skulle ni bara kunna få det om ni gick med på att arbeta praktiskt taget gratis.