Hotfullt tornar svartmolnets vägg bak heden
hjorten står vid skogsbrynet, dold är vännen.
Rassel hördes, snötyngda bördan lättas
vitbläsen blänker.

Våren doldes där fjärran, alltid anad
hur kittlande hornfällda taggen vuxit.
Ettåringen frågade, fars hand kramad.
Bläsen den blänker.

Barnvagns turen lerblöta vägen torkar
när dagsmejan ätit upp snövallarna.
Vagnen vaggar Jollrande skratt det skrämmer,
vitbläsen blänker.

© Bosse 14 februari 2018.