Solstrale… KÄRLEK FÖR ENSAMMA VANDRARE
stigen mot kärlekens drömda evighet där den ensamme vandraren älskar allt som finns kvar är nu en sägen
följer aningslöst med till gläntan ser ett mönster upprepa sig här de nyförälskade finner stigen
sinnet förvridet liksom ett vril hans kropp blev en knotig tall förvandlats till mull de röda läpparna
allt blev till sten och berg hennes mjuka former
skogen svarar på deras rop men tiden har gått sin väg
stigen ligger igenvuxen nu den ensamme har nu endast kärleken till stigen kvar ...
kylan sänker sig dimman sveper in skogen ligger tät mörkret har fallit på väg mot kärleken
som en älskog i natten vart steg en njutning
stegen som finner lyckan
kropparna famnar varandra de förenas där i gläntan sprider ett rus genom allt värmens andedräkt ångar
hjärtat överfyllt av kärleken huden tatuerad av beröring sinnet broderar fast minnet
kärlekens eviga ögonblick hastar bort mot en ny gryning
|
Nästa text
Föregående Solstrale
Senast publicerade
LÅT HJÄRTAT VARA MED VID ALLA BESLUT ÖDELÄGGELSE AV ETT HJÄRTA NÄR VI ÄLSKADE II NÄR LÖGNERNA BLEV EN SANNING VAD SEENDET KAN UTGÖRA FÖR HINDER ATT KLAGA ELLER INTE KLAGA = VISAT CIVLIKURAG ELLER INTE HON ÄR JU ETT SOLSKEN ANTROPOMORFISKA DJUR I JULEÅ - Resumé Adventskalender 2023 Se alla |