en sen kväll
jag går hem genom natten

framför mig går en ung flicka
jag ser ljuset från skärmen på hennes smarttelefon

hon håller den bara i handen
bredvid sig när hon går

jag inser plötsligt varför –
hon har den i handen, beredd att ringa

ifall nånting skulle hända
typ om jag kom för nära

jag börjar må illa
tänk att vår lilla småstad har blivit sån

att flickor/ kvinnor måste vara rädda
när de går genom stan när det är mörkt