Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Ett inre tal

Ja sitter ensam o skriver i skenet av ett ljus
Sitter ensam i världens största hus
Sitter o skriver mina djupaste tankar
Djävulen argt på dörren han bankar

”Du har levt här för länge med lycka o mod”
Skrek han vi dörren, där var han stod
”Oij du djävul din otäcka best
Du har så rätt ha aldrig missat chans att ha fest”

”Ty jag har sett de onda och gott
Men det är nog aldrig ett brott
För ja har massvis med vänner o di alla mig älska
Och herren däruppe förövrigt mej frälsa”

”Ack du arma människa utan en aning om vem som dej älska
Eller övrigt att herrens skulle rädda och frälsa"
Men där stod jag utan att röra en min
Det var sent och jag hade druckit flera glas vin

"Men säg med herr djävul om allt som finns här är hat
Är det inte och gör er lite lat?
Om det bara finns hat, vem ska ni då hugga?
Ute måste storma, räcker inte att dugga"

"Men säg mej nu din elaka best
Vem kommer då du bjuder upp till fest?
För alla stunder med mina vänner ja dela
Bilder på instagram på det hela jag sharea

Han blev helt ställd visste inte att svara
Denna fulla best, en riktig satmara
Han böjde sitt huvud o satte sig ner
Började gråta o la sig på knä

”Ack de e för mycke, denna kärlek ja känner
Säg vart har du fått dessa härliga vänner”
”Ja du djävul de liv ja lever är bra”
Detta var allt ja till honom sa

För fakta är när man har riktiga vänner
Är kärlek den enda känsla man känner




Bunden vers (Rim) av Franz Ferdinand
Läst 255 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2018-02-20 15:09



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Franz Ferdinand