Solen tränger igenom fönstret och bländar mina ögon.

Klockan tickar över 4-snåret och solstrålarna lyser upp min vilsamma plats men snart skall de vara borta.

Kvävda av vinterns överlägsenhet, effektivt motade och förpassade över takåsarna långt, långt bort.

Minusgraderna har bitit rejält i kinder och märg,
tisdagen retirerar och förbereder mörkret och sin oundvikliga sorti där kylan än en gång kan breda ut sig lite mer, bilda allians med mörkret och slå sig till ro.

Ljus tänds, brasor förbereds och filtar plockas fram.

Det kommer en onsdag också men tisdagen vill dröja sig kvar och påminna om sin existens.

En liten stund bara som jag förevigade med dessa ord.