Till aska
vill drakens andedräkt
oss bränna

Med all vår styrka och ömhet
beskyddar vi glädjens frön
som ännu lyser över våra dagar

en vän som visat sig inte vara
sörjer vi inte. stänger dörren
krossar skalet
så solen skiner in
och kramar den
som i hjärtat bor

Så andelätt gryr dagen
omgiven av skuggor som slår ut
sina vingar över taken

så andelätt färdas skuggor
mellan öppna själars fönster
i en värld bräddfull av sorg och mörker

det levande hjärtat vågar knappt andas
annat än som skugga



Vem har ljus mäktigt nog att utplåna
de växande skuggorna i världen

kring ljuset fladdrar alla skuggor
utan ljus skulle de inte fladdra
ljuset finns inom oss alla
låt ingenting släcka ditt ljus

Du är en värdefull själ!



Vi står på en strimma av ljus
fast ibland ser vi den inte