Snön faller sakta ner

röster i mitt inre
intuitionen min vägvisare

fast i cirkeln i mitt inre
det förgångna drar mig inåt,neråt

tron att komma loss
dörren jag trodde mig gått igenom
som i ett snurrande kalejdoskop
den tycks försvunnit bort

åter här jag står

insikter
förståelse o mycket

letande efter likasinnade
de som pratar mitt språk

som om jag hamnat på en plats,en planet
med helt annat förstånd och insikter om livet än mig

en blommas blad
så vackert blänkande med sin djupa färgnyans
så lätt att plocka bort blad för blad

en gång så vackert levande
nu allt inneslutet i sin kapsel

själens skörhet
ett hjärta som brister
tårar som ingen ser