Låt mig berätta dig en historia
Om en kvinna kallad Gloria
Med sitt fina blonda hår
så var hon väldigt fager
Men ack den arma kvinnan
om magen dock så mager

För Gloria sluta äta
rörde på sig mer och mer
För Gloria är mycket mer
än det blotta som våra ögon ser
Hon blev smalare och smalare,
hennes vänner kalla henne skön
Det behövs ej mycket mera
för att odla osäkerhetens frön

För varje komplimang
så blev det bara värre
Hon tappade greppet om sig själv
var inte sin egen herre
För det händer flera unga
och det blir ju bara fler
Kan inte se hur de lider,
man ser bara hur de ler

Har du någon vän som Gloria,
så bör du henne hjälpa
Och inte hennes säkerhet
med komplimanger bara stjälpa
För visdomen är: om dina nära bör du värna
Och alla i vår egna kropp, vår egen historias stjärna