Redan medlem?
Logga in
Åter kvävs syrerika blodets flöde som gift från förrMiserabelt trängda kärl reder aldrig ordning i flödet av syre I motstånd av dåligt leverne kloggas möjligheternas tunnlar igen Som förrymda förväntningar fastnar maniska mönster i dina spåriga vägar De du aldrig trodde skulle besöka dig lyssnar med idel öra för att förgöra det lilla utrymme som finns kvar Stagnerade lufthål bromsar var mans fall när du själv gråter var och stinker av ruttnade hudsprickor Möjligheternas plåster är slut i skålen där förr alltid hjälp väntade Nu eder tid har vänt och saktar ner för var dag till dess att allt står stilla eller hugger ner dig
|
Nästa text
Föregående Gena |