Jag minns dig
i ladugården
liten och tunn
men envis och stark
på samma gång

du lärde mig
mjölkningens
ädla konst
du lärde mig om
naturens skafferi

vi sitter i kvällssolens
sken på din kökstrappa
och spritar ärtor

jag tittar förundrat
på din äggkläckningsmaskin
där kycklingar kommer till världen
för dig var ingenting omöjligt

du fostrade barn
hittade utvägarnär farfar fick ge sig iväg
på kolmilevandring

du lärde mig att
allt är till låns och
att inte ta saker för givet

du lärde mig be
Gud som haver
barnen kär

du hade både stränghet
visdom och kärlek

det var gott att se
din och farfars omsorg
om varandra

          *

mormor du kämpade en
annan kamp

skapade kläder åt
fina damer
vackra klänningar
att bära till fest

nötte ut dina knän
på din trampmaskin
kämpade med morfars
kamp med flaskan
som stundtals var svår

jag hörde din gråta
när  jag satt i trappam
men du gav inte upp

du hade ett hjärta
av ädlaste guld
gav åt mig det jag behövde
när mamma inte räckte till

många minnen av morgnar
vid frukostbordet
bara du och jag var vakna

promenader med
handen i din genom skogen
tallarna var så höga
där fanns frid utan ångest

du lärde mig sy och
att rita mina kläder
du lärde mig uthållighet
och omsorg

 du gav mig förståelse
för vem´mamma var
innan du gick bort

en djup tacksamhet
känner jag för att
att ni båda har funnits i
mitt liv

© Eva Hedlund fd. Langrath 2018