vi pratar inte om hösten som kom
Förra sommaren var jag din älskling
i ett moln av feberyra var vi
vårt första hem, lånade möbler,
din mammas gamla handdukar
du och jag och hela våra kroppar i ett madrassland
en sovalkov som blev vårt universum
jag minns så bitterljuvt
ditt fågelbo på min bröstkorg
hur jag mitt i en inandning
(det luktsalt som var hela din essens)
insåg att jag lekte med lånad tid
att jag en gång skulle titta tillbaka
och önska
att jag var just
där
-
Låt oss blunda för en sekund
stanna upp i en onyanserad saga
vi pratar inte om hösten som kom
om att söka tröst under andras kroppar
att förlora all framgång för en sista natt i varandras famnar,
vad tjänar det till
det som var du och jag är död jord i mina händer
jag satt och tittade på
när hela vårt luftslott rämnade