***

Innan regnen faller … 
… innan molnen samlar sig …
solen skiner från en klarblå himmel …
Du, min älskade,
kommer mig till mötes över gröna ängder
på en blixtrande snövit skimmel …

*
 När din blick möter min 
tiden stannar upp,
världen omkring 
upphör för en kort evighets sekund …
Varken ser eller hör någonting 
annat än rösten från djupet av min själ …
Rösten som förmedlar
hur mycket jag älskar dig …

*
 Förlorar mig i din kärlek
som förblindar mig …
… Varken ser eller känner 
de förebådande vindar 
som växer stilla tyst inom dig …

* 
På vår himmelsblå stratosfär
intet mörkt moln är … 
… Men i biosfären stiger
allt högre och allt mörkare molnbankar … 

*
Intimt sublimt 
jag känner kärlekens kraft
skaka om och rista mina rötter …
Men vare sig
min blick eller mina tankar
vill se vad som händer under mina fötter …

* 
Din blick
fångar all uppmärksamhet 
som är min …
Din närhet lyfter mina sinnen … 
- raderar alla obehagliga minnen -
… får mig att Levitera till allt högre rymder 
… Känner hur mycket jag älskar dig så … 
… där jag medvetet omedveten 
svävar högt, högt upp i det blå … 

*
Min älskade ängel … 
… min vackra, 
söta, rara underbara … 
Vill för alltid 
tillsammans med dig få vara … 

*
Kanske är vi båda två 
vilsekomna änglar …
… Svävande högt o lågt 
över gröna ängder,
ovan alla mörka molnbankar
under en himmel som är blå …

*
Men även vilsekomna änglar 
behöver landa
för att vila lite då och då …
De hotfulla mörka molnbankar
som ibland sublimt tränger sig på
och skrämmer oss i våra tankar … 
… kanske inte är
så hotfulla som vi tror …

*
Ett stilla regn 
som faller över oss 
kanske är nödvändigt
för att vår kärlek
ska gro, växa och slå rot! 


*****