Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Budad blev bönen

Bitterljuv var nattvindens löfte
gryningen förväntas
stjärnan döljer sin glans.

Takläggaren ber sin bön
med slutna läpparna, orörligt.

Löftet, det första ordets konsonant
klingar stumt och tonlöst inflätat med
basunblåsarens klagan över kylan

på glöd pustar Eldbäraren, snart
bergets fot glimmar som ett stjärnetäcke.
De nyfödda lammen letar sin moder,
vokalen darrar som ett nyutslaget kronblad.

© Bosse 18 mars 2018.




Fri vers (Prosapoesi) av Bossepoet från Österbotten
Läst 198 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2018-03-18 04:18



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Bossepoet från Österbotten
Bossepoet från Österbotten