det var bara ord.
Ärligt menade var orden
datoriserade
kalla
likställda soldater på rad utan handens avslöjande darrningar och
tveksamheter
ärligt menade var de, tänkta att ha mjuka kanter
tänkta att landa ljudlöst i läsarens öppna händer och därifrån kokas ner
till någon sorts essens av vad som egentligen viskade mellan raderna
vad som egentligen hände den sommaren
ord och känslor, skrivna och omskrivna tuggade stötta och blötta
nedsparkade uppryckta med blodiga knän och hålögda blickar
filtrerade genom sanningens generösa genomsläpplighet
var mening
ett laddat
vapen
ärligt menade var orden
icke skrivna i vrede utan vemod
endast tänkta att avsluta det som blivit ostadigt hängande i luften
endast tänkta för balans
men svedde likväl samvetets skyddsslöjor likt sedan länge gulnat papper över öppen eld
dansande flagor av brända illusioner och broar fyllde natthimlen när han
hastigt stängde skärmen och borstade bort obehaget
icke längre upplyst av kyligt skärmljus och isande insikter återtog hans drag sin vanliga form
hon hade skrivit
det var bara ord