en blodstrimma genom det gröna

 

 

hon som går i jordens dagg
en blodstrimma genom det gröna

åter
åter jag drömde dig
fäster minnet i det inre

det finns ingen annan tid
kringskriven av en blodsöm

ärrets hud täcker läpparna

 

 

 

copyright © Ari Eskelinen 2006

Fri vers av arie
Läst 2653 gånger och applåderad av 20 personer
Utvald text
Publicerad 2006-06-05 14:23

Skriv ut
Spara som PDF

Göran P Rödholm Att jag missat denna! Så mycket känslor och fingertoppskänsla i första, tredje och fjärde strofen. Underbar läsning. 2008-11-06

Karin D Mycket läsvärd och innerlig text:-) Trevlig sommar Karin 2008-06-24

arie nedan kommentar är en kommentar till Silenes kommentar 2007-09-29

arie \"Då, när du i sena kvällningen satt på stora stenen och blickade ut över havet. Stillhetens blåa dunkel. Prasslet bakom dig. Det djuriska mötet.\" ja dikten har verkligen något av \"platsens anda\" i sig och du beskriver det så fint. Ja, det var ljuvligt att sitta där på den stora stenen i skymningen och se havet efter att ha avverkat all den skog som till så stora delar hade skymt havet innan. Jag satt där ofta och i timmar, belåten och mycket nöjd med allt det som hade blivit till samt hela den veckan jag var där vid ditt så fina hus vid havet och dikten fick sin form/ tack/ kram arie 2007-09-27

Inkarasilas Det är skärande vackert och öronbedövande i sin stillhet, jaa kan inte sluta läsa om och om igen. 2007-09-14

ginny vet inte vad det är med den, men den fastnar bara. 2007-04-02

Poetnissa Otroligt vackert o sparsmakat! 2006-12-28

ej medlem längre Jag kan bara ställa mig upp och applådera, du är sannerligen en poet, mycket mycket bra.... 2006-09-13

NoMi F Här läser jag sorg men ändå längtan Minnen som läkt men ändå finns där Djup, djup dikt som skall läsa fler än en gång 2006-07-06

Propella Som alltid sjunger dina ord i mig. Det är som att bli vaggad. Den här har varit efterlängtad. 2006-06-20

arie Tack alla för era underbara kommentarer; Jag har inte varit inne på poeter.se på ett bra tag under den sista tiden. Jag känner mig överväldigad av responsden samt de fina kommentarer och jag hoppas att ingen har tagit illa upp för att jag inte har tackat er tidigare för alla era så fina kommentarer, förrän nu. Ett hjärtligt varmt tack! Ludwig, tack för ditt påpekande om titeln...och som jag själv också har varit tveksam till. Jag tyckte först att det fungerade eftersom mitt tilltal i dikten inte riktar sig mot ett DU utan kanske till flera eller "något annat". När jag skrev dikten så hade jag även denna andemening med under arbetet " du finns inte, men kvinnor..." och att det för diktjaget kanske mer handlar om en slags läkning från inre sår samt summan av kanske sammantagna kärleksrelationer. Det finns ett tilltal till ett NU samt en eventuell kommande framtid där DU:et finns men som innan då mer företräds av kvinnor i allmännhet. Hade ett tag en arbetstitel under bearbetningen av dikten "ärret och ängeln" där tilltalet blir direkt till ett slags DU, men jag ändrade det. Då jag ville lämna det personella i titeln samt ville förstärka naturinslaget så blev det just "herbarium", men det var inte tänkt som ett samlande av "rariteter" för dess egna skull utan kanske mer menat som ett samlande av erfarenheter.... Ungefär som ovan, var det väl lite tänkt... Läste nu din kommentar och det gav mig all anledning till att instämma något i de reflektioner du gör och jag kommer utifrån det samt att jag tycker att det kanske fungerar bättre med en titel som " en blodstrimma genom det gröna" Tack och en trevlig fortsatt sommar till dig samt alla er andra/ hälsn. arie 2006-06-16

NoMi F Ingen konstruktiv kritik Nöjer mig med att läsa och njuta av det vackra här 2006-06-14

Myself vacker poesi-ett renande ordbad innan läggdax. 2006-06-08

mariann "åter åter jag drömde dig fäster minnet i det inre" det är så vackert och jag vill inte slita ur raderna ur din dikt för de talar så vackert tillsammans. Men ändå kan jag inte låta bli, vissa ord fastnar på ens hinna. Slutraderna blir som ett ying och yang, en symbol för det vackra men även det smärfyllda. Vad kan jag säga, detta är poesi! 2006-06-08

leopardia jo, underbart! tack! ... konstruktivt? mja, det är ju poesi, äkta sådan, så jag kan inte säga mer än just; tack! 2006-06-08

Mattias LTC Jag får noga läsa den igen. Den kunde ha varit annorlunda men den är trevlig. 2006-06-07

Rachel Roth för mig är den fulländad subtilt tilltal / fd Karima 2006-06-07

_Mian_ Med denna dikt skulle jag vilja slå hål på begreppet "En bild säger mer än tusen ord" och vända på det hela och säga, med rätt utförda penndrag skapade med eftertanke, känsla och soctifikerad sparsamhet öppnas ett helt galleri iform av bilder och känslor. 2006-06-07

Sanningsägaren dina ord är blodet som får poesin att leva Tack för dina underbara ord Arie. /Åsa 2006-06-07

Daniel_78 vilka ord, detta var mm 2006-06-06

himlens hemlighet ovanliga blommor kanske man ändå ska låta stå...mycket vackert arie...verkligen...och första strofen är poesi i sig... 2006-06-06

Karin Rosberg Som vanligt Arie,finner jag inga ord.......hänryckt över ditt språk! 2006-06-06

madinsane jag har insett det. hela den långa tiden utan dig. ari, du har varit saknad.. du OCH dina ord. tack 2006-06-05

nicklas ekström det var fan längesen. men jag tror inte jag insett hur mycket jag saknat dina avskalade ord förrän precis nu. 2006-06-05