Dina ord ekar genom mina
Jag vill inte höra dem längre
Jag vill inte se ditt ansikte bakom mina ögonlock
Jag vill se det framför mina ögon
Men vissa saker kan man inte göra något åt
Utom att vänta
På att de försvinner
Resten av världen är grå
Jag kan skriva om världens fattigdom
Eller idioterna på sina höga hästar av makt
Eller om livet i orten
Eller om hatets mörka moln som kastar en allt större och större skugga
Om vår existens fullständiga futilitet
Om dess ofullständiga men ack så fullständiga fullhet
Om livets nöjen
De blindas hopp
Fantasins oändliga frihet
Och allt annat sånt
Viktigt
Men avlägset
Som stjärnorna på firmamentet
Vad som är nära
Är tårarna som inte faller
Väggarna som river upp ditt inre när du passerar dem
Poetens tysta skrik
Den överväldigande ensamheten
Spillror av krossade hjärtan
Smärta
Mörker
Fullständig avsaknad av hopp
En osynlig snara runt halsen
Som dras åt mer och mer
Tillfälligt fall
Utan ände
Djupare
Och djupare
In i ett kaninhål av
Krossade drömmar
Dysfunktionella liv
Timglas
Besvikelser
Efter besvikelser
Och man lär sig
Även om det är vissa saker
Man inte hade velat lära sig
Man inte borde lärt sig
Man vill utradera från sitt sinne
Helvetet brinner inte
Det är redan fruset till is
Som spricker
Alltid