Den ofrivillige patienten säger
väl insvept
i påträngande vårdvitt:

Det borde finnas klarhet
att få skrivet på recept,
när dimman lägger
sjukhusvita band
över havet,
över stad och land

och får allt just tänkt,
sett och hänt
att stoppas ner
i läkarrockens
vita ficka
som gasbindeklädda
ögonblick.

Den tanken
kom att hänga kvar
som fråga utan svar -

tills vitheten
ökade sina anspråk
på utsikten,

när snöfallet kom
som stum förtätning -

en sorts tystnad
i ljud och bild
som förstummade
och fördummade
allt.