DINA VINGAR VAR OSYNLIGA
Jag såg inga vingar när du var här nere på jorden
Du bara log när jag försökte att få fram de där orden
Din närhet kändes varm i mitt hjjärta och själ
Glädjen var stor men det kändes tyngre när du farväl

Jag såg bara några fjädrar på golvet som virvlade upp
Mina känslor förvandlades till en helt annan blodgrupp
För tiden bara stod still och allt förvandlades till tro
När min smärta försvann över den ängel-lika bron

Din gestalt var som ett skimmer av guld du log så rart
Men när du räckte din hand blev allt kristallklart
Du sträckte upp dina händer mot himmelens sky
För nu visste jag att en ny morgon kommer att gry

Dina vingar var osynliga men dem fanns där ändå
Och de kändes vita som snö det vill jag påstå
Hoppas dina änglar finns där för DIG i din vardag
För detg känns tryggt att kunna känna kärlekens vingslag

Bo Grapenskog