det är något med luften
jag andas nytt
smuts och rök
omgivningen omkring mig ändrar färg i farten


inatt blev jag någon annan
någon annans
det är då som jag känner mig som mest
min egen


han hade långa ögonfransar, min kryptonit
och en hållning av en man

jag smälte under hans vilja
blev en glass i Hanoisolen


dagen efter drack vi kaffe på torget
på plaststolarna som var så nära marken
ibland såg vi på varandra och log
kaffet smakade kondenserad mjölk och vietnam
igår hade han smakat
rök och äventyr


vi sov i en
nittiosäng
i ett rum med tjugo andra
hans fingrar lekte på min nacke på morgonen
som om det var mer än sex,
som om det var fascinerande
och stort
för honom

också


hans kompis väckte honom dagen efter
jag sov utan underkläder
kände hashet gå ur kroppen när jag rörde mig
hela världen var i fishbowl
men vi gick ändå

(ibland sneglade jag på dem
frågade med ögonen om jag fortfarande passade in
eller om de kommit på mig
jag var ju inte som dem
med självförtroende som valuta
kvällen innan var
ett mysterium men då och då
log han mot mig och jag
)
bara njöt

världen ändrar färg snabbt här
varje gata är en ny historia
hjälmen var för stor men hastigheten var
rusande
jag brände mig på avgasröret
på hans kompis scooter
det gjorde ingenting

ingenting alls