Ser du människorna?
Hör du vad de ropar?
Känner du förväntan?

Rom vill att vi skall gå,
högsta rådet likaså.
Du bär ditt kors, jag bär mitt.

Jag ser din piskade rygg.
Jag ser din törnekrona.
Jag hör dina steg.

Jag en dömd rövare,
du en dömd upprorsman.
Vi vandrar tillsammans.

Vägen är tung och lång.
Höjden väntar på oss.
Hammarens dova slag.

Tårar faller sparsamt.
Sorgen är inte här.
Folket dömde oss hårt.

Soldater gör sitt jobb.
Smärtan är min längtan.
Du lovar ta mig med.

© Peter Söderqvist