Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Cassiopeia


Forma mina läppar,

säga de där orden

som så länge har sovit.

Titta ut genom fönstret,

sjätte våningen,

se andra fasader.

Sitta plötsligt stilla,

- Den här tiden är ljuset som vackrast-

Möta en blick,

ett snett leende

-inramad-

Svettdroppar formas i nacken,

känner penselns häftiga drag.

Sekunder går, minuter tickar,

känner ändå att tiden står stilla.

Vrider på armen,

sträva strån lämnar röda märken.

Lämnar rummet,

nerför trappan,

runt hörnet finns

ett skratt som fastnat i strupen,

ett bräckligt hjärta,

några vissna rosor,

en fallen gren,

ett minne blott.

Och vända blicken mot himlen,

fötterna fast i gyttjan från gårdagens träsk,

huvudet fyllt av trasiga moln.

Och höra dina ord igen,

du viskar

-Cassiopeia-

och ett löfte i ditt svar

som håller mig åter vaken under himlavalvet.






Fri vers av sargassosea
Läst 549 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2018-04-01 15:23



Bookmark and Share


  S.A.I. Steve Lando
underbar läsning,
jag tackar
2018-04-01
  > Nästa text
< Föregående

sargassosea