Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

vatten

I det oändliga blåa hörs ett skvalpande
Ett litet knaster
Tyngdlös, så nära ytan
Jag hör mina andetag, kontrollerade
In och ut, väsande
Små vita organismer framför mina händer
De stings och nyps och

Omgivet av mjukt skyddande
De säger det känns inte
Men jag tänker,
Kan livets början ha känts såhär ?
Innan du eller jag fanns i verkligheten
Vi bara fanns i mors skyddande famn

Det är nu jag föds
Om jag vrider mig till vänster
Kan jag se slutet på det kända
Mörkret, slutet, döden
Du finns precis ovanför
Det känns kallt och kittlande
En viskning
Kom om du törs
Strömmar under magen, som händer som drar över kroppen
Aggressivt smekande

Kämpandes tar jag mig dit
Sträcker ut handen
Som sammet kring fötterna
Jag kan nå dig om jag vill

Då rycks jag upp
Våldsamt, skoningslöst

Allting bryts
Jag kippar efter andan
Lungorna fylls med liv

Ljuset vann




Fri vers (Fri form) av Bella H
Läst 229 gånger och applåderad av 8 personer
Publicerad 2018-04-03 14:06



Bookmark and Share


  Robin V
Bra!!!
2018-04-04
  > Nästa text
< Föregående

Bella H
Bella H