Så föll
hon handlöst
ned mot dyn
den långa
ljumna
kvällen

och stjärnorna
klirra
så fint i skyn
lampor tända
på många
ställen

hon slöt
tillslut
sina ögonlock
så mjukt
och dunigt
lugnt

hon var så lätt
livet bar
ingenting var
någonsin
tungt