I natt gick jag barhuvad utan min hatt
den brukar jag alltid ha med mig ändå.
Hopvikt inne i svarta väskan, platt blir
den schappo klacken.

Mötte ensamt flickebarn, svart moln följde
henne sorgset. Ville då vända mig om,
hon då lyfte kjolens fåll. Flög genast bort
i drömmens dunkel.

© Bosse 7 april 2018.