Jag har åkt mycket skidor i mitt liv. I skogen. Till fjälls.
Jag minns skarsnö, fullmåne och ropande ugglor.

Jag har vandrat mycket långt i mitt liv. Miltals över trädgränsen, i Arktis och till skogs. Miltals på min egen ö och annorstädes.
Jag minns ren, älgar, räv, vildsvin och varg.

Men mest och längst har jag färdats till havs. Tusenden av sjömil. Från horisont till horisont.
Jag minns fyrblänk, havssulor, stormfåglar, delfiner och stora valar.

Skidor åker jag inte längre. Man vill ju inte gärna falla illa.
Och slitna knän gör långpromenader problematiska.

Men
djävlar
segla - det skall jag än.
Bort mot horisonten.