Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Lantmannens uppslagsbok .........Projekt Runeberg


vårkänslor



bröten lossnar
timret flyter fritt
ner till massafabriken

"Flottning av virke i därtill lämpliga vattendrag har sedan mycket länge använts i vårt land............ kvarblivet timmer och lossar uppkomna brötar, d. v. s. anhopningar av stockar, som fastnat i flottleden.............Sveriges samtliga flottleder anses ha en sammanlagd längd av minst 30,000 km ( i början av 1900-talet ).............Dammar (se d. o.) avse en reglering av vattnet och förekomma dels i form av spardammar, som magasinera vattnet för att jämnt fördela detsamma på ett ökat antal flottningsdygn, dels i form av släpp- eller slussdammar, som tjäna ett noggrant utnyttjande av en knapp vattentillgång och därför hopspara vatten, tills timmersläppning kan ske, dels användas de även för att höja vattenståndet i någon viss del av flottleden., Dammen, som lägges på säker, tät grund och antingen omsorgsfullt timras eller uppföres av sten eller betong, är i regel försedd med grundlucka för vattnets urtappning, släppsluss för timmersläppning och överfallsski (flodlopp) för överflödsvattnets avlopp. Som stöd för en framför dammen befintlig skyddsfyllning utdragas dammöppningarnas sidoväggar till s. k. kinningar. Timmerrännor uppföras i regel av rund virke eller plank men ha på grund
av kort varaktighet alltmer kommit ur bruk och användas numera huvudsakligen för timrets passage vid dammbyggnader, vid mycket ringa vattentillgång eller där en upprensning av vattendraget skulle ställa sig för dyrbar. Ledare användes dels i form av styrbommar, som leda och sammanhålla timret, dels i form av styrdammar, vilka såväl leda timret som sammantränga vattnet i flodfåran eller skydda stranden mot urskärning. Den ursprungligaste och enklaste formen av ledare är s. k. landtimmer. I skarpa krökar, eller där i övrigt flottgodset gärna törnar mot stranden och fastnar, uppdragas ett antal ej för grova stockar med ena ändan på land och den andra snett utåt flodfåran. Detta s. k. landtimmer hindrar därefter nya stockar från att fastna och medtages, när man vid flottningens slut rensar leden från det virke, som där fastnat, vilket brukar kallas landrensning eller rumpning...............Flottning i rinnande vatten bedrives vanligen såsom lösflottning, där varje flottgods får framflyta löst för sig................Flottningens inverkan på virket beror till stor del på urlakning av vissa ämnen under vattentransporten. Därigenom minskas virkets krympning, svallning, kastning och söndersprickning samt dess mottaglighet för blåyte- och rötsvampars angrepp, medan å andra sidan urlakningen av vedens kådartade beståndsdelar nedsätter virkets varaktighet. Får virket ligga för länge i vatten, händer det lätt, att splinten (jfr virke) blånar; en lagom lång f. anses däremot giva virket en jämnare färg. Vid f. skadas stockändarna på grund av stötar mot flottledens botten och stränder. För att motverka denna skada tillägger man i regel utöver stockens inmätta längd en s. k. stötfot av 3—6 tum................"


Jag ska fram............loss...........fortsätta framåt till varje pris...........våren är här.




Prosa av Gunnar Hilén VIP
Läst 399 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2018-04-10 12:12



Bookmark and Share


    Sefarge VIP
Härligt originell,intressant skrivelse!
Rymlingar från världens alla
Flottningar samlar Islänningar
På sig från stränderna tills de
Fått ihop tillräckligt för ett
Husbygge. Det kan ta
åratal!
2018-04-15

  Fulbergarn
Minns hur jag jumpade på timmerstockarna på Svartälven utanför sågverket, men inte visste man då vilket arbete som låg bakom. Men jag minns när vi var och tittade hur de sprängde en bröte
2018-04-11
  > Nästa text
< Föregående

Gunnar Hilén
Gunnar Hilén VIP