Första gången jag såg dig blev jag blind för du va så strålande vacker
Första gången jag fick en kram av dig smälte jag för du va så varm och snäll
Första gången vi älskade dog jag för du var så underbart mysig
första gången jag saknade dig var det som helvete på jorden kom till liv
Genom åren har jag lärt mig hantera smärtan vi gick skilda vägar på livets trassliga stig första gången du lämnade mig vid vägskälet stod jag kvar och mitt hjärta blev svart och dog
Första gången jag verkligen längtade och saknade dig brast jag ut i gråt och tårar sprutade
Första gången jag förstod att det aldrig skulle vara eller bli vi två visste jag att ödet är grymt när det bestämmer en människas väg i livet
min väg blev svår lång och ganska smärtsamt tårdränkt jag vandrar genom rakbladsvassa törnesnår i iskall kylig dimma och blåst med allting svart runt omkring mig utan spår utan väg att gå stapplar jag tappert vidare för första gången på länge insåg jag att jag är aldrig och kommer nog inte bli samma människa igen i livet utan dig vid min sida