Långt ute på havet

där sjungs dina ord

där lyssnar vi stilla

till din melodi

Invid Tjuvkils huvud

får saltstänkta tår

lätt springa i snäcksand

allt de förmår

Jag saknar din stämma

och din pianohand

det sista året

vi borde fått tid - med varann

Du lärde mig kikna

i ditt höghöjdsgrepp

du såg mig ta lyra,

och måla musik

Och följde mig gärna

in i tonkonstens land

tog del av den världsbild

en femåring fann

allt ifrån Dvorac till Gershwin och Bach

fanns i din lek vid klaviatur,

käre far

Dikt an skolhustomten

har jag satt mig ner

här vilar din själ nu

i farfars kvarter

Du hör mina hjärtslag

och ser varje tår

som gömt sig så nära

den sorg som jag bär

De drag som var dina

finns kvar här hos mig

så tätt förbundna

med den som är jag

och med dig

Våra minnen de bär oss

vi vet inte hur

vi ska mäkta med att famna var stund

och jag fick aldrig säga

hejdå till min far

hur skulle jag veta - att du kunde dö?

den där sista tiden - det borde var't vi  

Vi ska sjunga en hymn

du och jag

där tårarna rämnar - och sorgen får bo

fylls musik inombords

för min far

sången du sjunger den möter oss här

låt den spela på strängar

för mig

och min far

© Birgitta Wäppling, 11 april 2018