Jag går med tunga steg uppför en trappa
Stampar men drar likväl in all denna jord
Ett fuktigt larm växer villt i våra vådade rum
Jag försöker att hålla andan
Kryper längs golvet
I det förkolnade huset är jag övergiven
och samtidigt omringad
Överröstad men samtidigt tystad
Jag skriker ut min ilska
som ett svärtande regn
Tistelblommor som fastnar
i allt som kommer mig nära