”du och jag
under stjärnorna”
tycker appen YourQuote
att vi ska börja dikta

vi ska inte desto mera
använda hjärnorna
nej, ingen originalitet
men vem ska vi rikta

oss till –
vem vill
läsa sån dynga
ska vi faktiskt låta tynga

ner oss med en
sån kvarnsten
kring halsen
”dra den gamla valsen”

snart är det bara
”hjärta och smärta” kvar
och ”sen levde de lyckliga
i alla sina dar”

hur i allsin dar
ska världen gå framåt
om vi med en sån gammal låt
bara drar den både neråt och bakåt?

kvalitet är ju svårt
att definiera
men vi måste göra vårt
och kräva lite mera

ska vi ge oss in på
sånt man inte får skriva
så är det ju snart bara en sak kvar –
”det var en mörk och stormig natt”

ska det vara dåligt så ska det
är det inte dåligt så blir det
det är väl uppenbart
men ju mer man underskattar publiken
desto mera utarmad blir konsten

och den blir utbytbar, onjutbar –
klichéer, plattityder,
slitna fraser som ingenting betyder
lite tuggmotstånd ska det vara
insikter som inte är helt glasklara

svårgripbara tankar
som man uppfattar, omfattar
men så flyr de undan
blir föremål för evig begrundan