Redan medlem?
Logga in
Jag hade turen att födas på femtiotalet
Leva med fred
En ström av tid Flyter mellan mina fingrar Dag läggs till dag Månad till månad År blir till år
Än lyser solen klart Passerat zenit - kanske Men man anar att höst Skall komma Men vet inte när
I spegeln ser jag mig själv omgiven av så mycket vackert vill inte mista något önskar bara att de finns kvar
Och
De som kommer bakom mig får njuta livets honung precis som jag har fått göra
för
När jag föddes hade världen varit ond, mörk och svart men solen började då åter gå upp för de som överlevde
Jag hoppas att det onda mörkret aldrig mer återkommer - någonsin
Fri vers
(Fri form)
av
Nils-Robert
Läst 314 gånger och applåderad av 10 personer Publicerad 2018-04-24 19:24
|
Nästa text
Föregående Nils-Robert |