Stillhet

 

När jag ror
ut på fjorden
mojnar vinden

Havet ligger
stilla och
årorna har
fastnat i
vattnet

Jag kan inte
resa mig
från toftet

En blixt slår
ner i vattnet
och jag
kan ro i
land

Några dagar
senare
landar en
brevduva

Brevet innehåller
ett foto av mig
när jag fastnade
i Stillhet
på fjorden

Fri vers (Fri form) av Viksten
Läst 529 gånger och applåderad av 33 personer
Publicerad 2018-04-26 15:42

Författaren Viksten gick bort 2019. Texterna finns kvar på poeter.se som ett minnesmärke på den avlidnes och/eller de anhörigas begäran.

Skriv ut
Spara som PDF

Tomas Karlsson En mycket bra text. Bokmärker! :-) 2018-04-29

Mim Humor! Väldigt tragikomiskt slut!:) 2018-04-29

överlevaren Tiden stannar, minnen strömmar i lugn och ro.... 2018-04-28

Viksten Jag vill inte lägga mig i läsarens tolkning Mina dikter drivs av minnen och jag vet inte alltid hur de ska sluta 2018-04-27

Bo Himmelsbåge En lätt surrealistisk dikt som väcker tankar... vilka mörka krafter höll fast i årorna...? var blixten sänd av ljusets krafter...? och brevduvan... var hon en frilansande paparazzi, eller låg en organisation bakom...? Häftig dikt! Sparas! 2018-04-27

Kungskobran Den förlösande blixten som löser upp allt. Fantastisk dikt som suggererar 2018-04-27

alicja lappalainen ensam på havet med papparazzi bakom vågen? Dramatiska bilder. 2018-04-27

Per Rydberg Stämningsmättad dikt! 2018-04-26

DavidM Texten ger många bilder, effektivt skissat. 2018-04-26

Sefarge Nice! Stillbilder bär på sin egen mening inuti! :) 2018-04-26

Viksten Jag är road av surrealism Det kan göra texten lättare att läsa 2018-04-26

Bodingen Liten historia med stort innehåll. 2018-04-26

Sommarnattsljus Det blir lite absurdistiskt, bedrägligt lätt att läsa, så bedrägligt att jag missade att "årorna har/fastnat i/vattnet". Lite Salvador Dalí över det hela... 2018-04-26

Viksten Jag leker lite med tiden 2018-04-26

BenGust Fascinerande perspektiv. 2018-04-26