Det är bara hans vän där nere som talar, han den skallige
Så nära, så nära att falla tillbaka, vacklande vid ljudet av din röst manligt lockande, frestande framkallande minnen som fick blodet att rusa och pulsera där mitt emellan då hjärtat slog hål i själens skyddande mur ja, allt rämnade vid orden
"Jag älskar DIG"
det var faktiskt den första gången du sade det...
så oerhört snabbt och vant tog du dig innanför min hud nu precis som då, precis så som förr just så, som du alltid gjort
och dina ord höll om mitt hjärta en stund, så varmt och kärleksfullt
MEN i kaoset av känslor där längtan styrde och ställde satte sig förnuftet på tvären
"Sånt trams", sa Hon nä nu får du skärpa dig det är bara köttets lustar som pulserar i de där byxorna det hörs ju lång väg att faktiskt ingenting är förändrat
Men älskar?
Han tar dig, tar dig igen och igen, precis så som han lärt sig att du vill tagas, smörjer din kropp och själ i ett enda njutningsrus så härligt underbart, så skönt allt du vill ha får du och det vet du
MEN älskar?
"Nej ingenting är förändrat och kommer aldrig att bli" skrek förnuftet för att överrösta själens längtansfyllda kvidande
Det var DÅ jag stängde av telefonen och förbannade mig själv
§
Fri vers
(Fri form)
av
Alysse
Läst 303 gånger och applåderad av 11 personer Publicerad 2019-05-16 23:32
|
Nästa text
Föregående Alysse |