Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Viskningarna

Om kvällarna sitter jag och lyssnar efter dina viskningar

ibland kommer dom

ibland inte

då som en vindfläkt från ett öppet fönster

allt som fattas är de svajande gardinerna

så som de brukade dansa med vinden

tiden som förflutit

borta

för alltid borta

ikväll hör jag inte dina viskningar

allt jag hör är mina egna

och tårarna från det förflutna

förgängliga tankar och känslor som svunnit ut i den tomma rymden och försvunnit in i skogen utanför mitt hus.







Fri vers av Joakimnordbrandt
Läst 278 gånger och applåderad av 11 personer
Publicerad 2018-05-03 21:07



Bookmark and Share


    Elisabeth Nilsson VIP
Det förflutnas närvaro, trots tidens gång, lever sitt liv i tankarna för alltid. Din dikt flyter sakta fram med sorg och vemod i orden.
2018-05-04

  Goraxy 89 Orion VIP
Tänk om man bara kunde klippa av trådarna till sitt förflutna och anpassa sig till ett plågsamt nu? - ELLER - Tänk om man kunde fly genom skogen till sanningens tempel nära vattenfallet bland bergen och träda in i ljusets salar och där upplysas inifrån av en mild värmande stillhet? - Jag kan se det ske inom mig just nu - Kan Du??
2018-05-04

  Kungskobran VIP
Så ödesmättat,
Rena Bergman stuket , Viskningar och rop.


2018-05-04

    Adonis
Brukar tänka var alla ord försvinner, alla de små sakerna, som var så viktigt då borta för alltid. Sorgligt
2018-05-03
  > Nästa text
< Föregående

Joakimnordbrandt
Joakimnordbrandt