Ditt namn det var så vackert
i munnen det smälte så lent
att viska det ömt i ditt öra
det kändes så ärligt och rent

Jag skrev ditt namn i skyn
men vinden blåste det bort
du var min stora kärlek
som en ros av egen sort

Jag skrev ditt vackra namn
på strandens mjuka grus
så hastigt försvann det
med kraft av vågors brus

Jag ritade tydligt ditt namn
på snöiga vidder en gång
på våren smälte det bort
till fåglars ljuvliga sång

Ditt namn på gulnat löv
det seglade bort i natten
och lyste upp sin väg
på flodens klara vatten

På kullen skrek jag ditt namn
och ekot förde det åter
jag känner än i mitt inre
hur vackert det ljudet låter

Jag la ditt namn i mitt hjärta
med kärlek jag alltid det bar
minnen från dig min kära
för evigt har jag dem kvar

(Copyright © ULJO)